Bästa Film 2010

Jag trodde det skulle bli svårt att leta ut en bästa film 2010 men det var betydligt enklare än väntat. Det är endast TVÅ filmer som kom ut 2010 som jag gett ett betyg högre än 4, och det är två filmer med Leonardo Di Caprio. Slump?

Nej, 2010 har inte varit något vidare filmår sett till de betyg jag satt. Det hade blivit betydligt svårare att kora en segrare för år 2009 då flera bra filmer kom (Inglorious Basterds, Where the Wild Things Are och The Road för att nämna några) men eftersom min enda 5:a förra året tilldelades Shutter Island så får det bli årets film 2010, tätt följd av Inception.



Jag gillade nästan allt med Shutter Island. Den hade en intressant handling med en härlig twist mot slutet, en hel del mysiga miljöer, till mestadels bra skådespelare (Di Caprio är faktiskt underskattad har jag insett såhär på senare år) och en stämning som alltmer sällan finns i ny film. Jag gav den högsta betyg på filmtipset men det är ingen film som jag har som favorit, och jag ska erkänna att jag faktiskt glömt bort mycket. Det är nog dags för en omtitt snart för att se om betyget får stå kvar.



90



Jag ska väl prata lite om Inception också, en film som faktiskt gav mig ett mer bestående intryck. Soundtracket har jag spelat i stort sett dagligen sedan jag såg filmen, det är helt enkelt fantastiskt. Jag gillade främst att filmen var smart utan att vara alltför krånglig, man får ju ändå allting förklarat i filmen, nästan så man försöker förklara det lite väl mycket ibland. Jag gillade miljöerna och upplägget av filmen. Det som drar ner betyget till en 4:a är främst att man fokuserar lite väl mycket på action, det blir lite tradigt efter en stund. En del karaktärer är lite väl stereotypa och det känns som man slängt in karaktärer bara för att ha en viss roll.



Den var dessutom "häftig", med brist på bättre ord, att se på bio. Då tänker jag inte bara på den scenen då Ellen Page "böjer" staden utan mer på musiken och hur soundtracket ändrade sig ju djupare de befann sig i drömmarna. Gravitationsscenerna är också rätt nice och jag förknippar av någon anledning filmen med vatten och regn, något som främst kan beskrivas som "mysigt". Jag får en skön känsla av filmen helt enkelt. Slutet på filmen (de sista 3 minuterna) är nog det som gör att jag gillar filmen så pass mycket. Tempot tillsammans med soundtracket är bra och den allra sista scenen får en att vilja springa ut ur salongen för att diskutera. Synd bara att man i efterhand mest kommer ihåg actionscener snarare än intressanta karaktärer.




88



Vad har ni andra för favoritfilm 2010?

Filmkväll

Jag försöker komma ikapp, har inte skrivit här på ett tag och har hunnit se ett par filmer men uppdaterar med två filmer, som är ungefär så olika man kan bli.

Terminator 2



Klassiker med Arnold och världens troligtvis bästa actionfilm. Handlingen är intressant och man får tänka till lite, vilket är nice, det är inte bara hjärndöd action rent igenom. Arnold gör sin livs roll som iskall robot, och Robert Patrick är skitbra som flytande metall. Man stör sig lite på Edward Furlong men inte alls lika farligt som i andra filmer (Star Wars Episode 1 någon?). Linda Hamilton är också bra och fler borde kanske ta efter hennes kvinnokaraktär lite, hon framställs inte som offer eller objekt någon gång vilket känns ganska upplyftande. Vet att det är viktigt för min syster så kan lika gärna nämna det så fler får igång tänket :>.



Filmen har en hel drös med klassiska scener som kväve-scenen i slutet av filmen, och man kan inte låta bli att sitta och småle över Arnolds one-liners. Vi såg Director's Cut-versionen med ett par extra scener. Jag blev lite besviken på dessa då de inte bidrog med något nytt, och jag förstår varför de inte kom med i originalversionen, då de faktiskt känns både onödiga och ganska dåliga.
Om någon inte sett denna film rekommenderar jag verkligen att först få tag på den första filmen och sedan tar en titt på denna, ni går miste om en riktigt bra filmserie annars (kom ihåg att serien slutar med tvåan, det som kommer efter suger och förstör nästan lika mycket som Matrix Reloaded och Revolutions).

83

Elf



Jag har alltid haft svårt för Will Ferrell, och brukar försöka undvika hans filmer. I denna julfilm är han dock inte alls så tråkig och jobbig som han brukar vara, och även om han inte gör någon större rollprestation så gillar man hans karaktär tillräckligt för att man ska orka ta sig igenom filmen. Elf är en förutsägbar, lite småfånig men samtidigt ganska underhållande film. Filmen börjar ganska bra, men avslutas närmast katastrofalt och i slutet blev det så sliskigt att jag var tvungen att titta bort. Ett par roliga scener har den dock och jag ångrar i vilket fall inte att jag såg den, även om jag säkerligen hade kunnat gjort något vettigare med min tid, men är det jul så är (var) det.



37