Världens Tre Sämsta Filmer (Hittills)

Picard sammanfattar

Det finns väldigt mycket dålig film där ute. Efter att ha sett recensionen på Birdemic så har jag introducerats inför en ny nivå av dålighet. Jag har aldrig förr sett en riktig film så dålig, den är på samma nivå med våra hemmaproducerade gymnasie-filmer som vi la ner sammanlagt ungefär 2-3 timmar på.
Men hur dålig filmen än må vara kan jag nästan lova att man med rätt sällskap skulle ha något otroligt roligt åt filmen, och man skulle inte må dåligt av att se den. Det finns det dock filmer som gör, och det är denna typ av stinkande skitfilm som jag tänker skriva om idag.
Filmer som inte bara är fruktansvärt dåliga utan även provocerande idiotiska av olika anledningar, vilket gör att jag rankar de lägre än till och med Birdemic.
Det finns med all säkerhet fler filmer som är ungefär lika dåliga men det är dessa tre som direkt kommer upp i tankarna när någon frågar om den sämsta film jag sett, många asdåliga filmer har ju lyckligtvis en förmåga att försvinna ur mitt medvetande.

3 - Uwe Boll

Nej, det är lyckligtvis ingen film, men om jag någon gång får frågan om den sämsta filmen kan jag enkelt utan att tänka till bara säga "valfri Uwe Boll-film". Jag har tydligen bara sett tre stycken men det är tre stycken för mycket. Det som gör hans filmer extra plågsamma är att de från början bygger på spel. Far Cry, Bloodrayne, Dungeon Siege och Alone in the Dark som exempel. Varför han valt just dessa spel att pissa på har jag ingen aning om men jag är glad att han än så länge inte valt Half Life eller något annat fantastiskt spel att misshandla.

Ett av den här världens största mysterium är även hur han lyckas få ändå någorlunda respektabla skådespelare att ställa upp i sina filmer, exempelvis Jason Statham och Michael Madsen. Nu hävdar jag visserligen inte att dessa är några kvalitetsskådespelare men man skulle ju tro att de åtminstone hade någon omdömesförmåga. I och för sig tror jag Madsen var nerdrogad under inspelningen av Bloodrayne för jag har aldrig sett en så dålig prestation av en välbetald skådespelare. Bolls filmer skulle kunna passa in under "titta och skratta åt"-kategorin men eftersom det ligger en hel del pengar bakom filmerna så vet jag inte längre om man ska skratta eller gråta.

2 - Evan Almighty

Förutom att filmen är obeskrivligt dålig är (var?) det den dyraste komedifilmen genom tiderna... Det räcker för att få mig att hata varje sekund av den ännu mer. Jag kan inte komma på en enda scen som inte är värd att kräkas över, och ja, den är så jävla dålig. Morgan Freeman har visserligen tappat min respekt för många år sedan men det är först efter jag såg den här filmen som jag kanske lite oförtjänt numera håller mig ifrån hans filmer om jag kan. Det har visat sig vara ganska svårt på senare år då han har en förmåga att leta sig in överallt, även i riktigt bra filmer, och om inte i mänsklig form så åtminstone i form av sin röst.

Steve Carell har aldrig varit rolig i mina ögon. Han känns jobbig, otrovärdig och fånig och i den här filmen är han nästintill outhärdlig. Jag har lyckats förtränga bitar av filmen så jag minns inte alla detaljer i slutet men om jag inte minns fel var all religiöst dravel så fruktansvärt ologiskt och korkat att man nästan kunde tro att det var ateist-propaganda. Nej, denna film var provocerande skitdålig och jag hade hellre sett att de gav bort pengar till välgörenhet och filmade en bajskorv i 95 minuter istället, det hade gett mig lika mycket och gjort världen till en lite bättre plats.

1 - American Pie: Beta House

Jag vet inte var jag ska börja. Först och främst ska jag förklara varför jag har sett denna film. Jag såg den med ett par kompisar för några år sedan och av någon anledning valde vi (jag kan tänka mig att jag var emot det, som med mycket annat) denna, och eftersom jag inte ville vara dryg och hipster-kitty så satt jag kvar.
Det var bögskämt, kiss-humor (kissa i varandras munnar är tydligen roligt nu för tiden) och mjukporr i 90 minuter, och jag har sällan känt mig så psyktiskt misshandlad som efter denna film. Det är väl den här och Requiem for a Dream som fått mig att börja gräva efter antidepressiva läkemedel.

Mycket av det jag vittnade har jag nu låst in långt ner i mitt medvetande och jag hoppas att det aldrig slipper ut. Därför har jag inte så jättemycket mer att säga om djävulens avkomma på jorden, mer än att om någon är villig gör jag det gärna till min livsuppgift att hitta och bränna upp varje exemplar av denna film som existerar.
Jag läste även idag att de planerar att spela in en ny American Pie-film, jag hoppas och ber att världen hinner gå under innan dess. 2012 kan inte komma snabbt nog...