Assassins Creed 2

Handling och introduktion
Handlingen i Assassins Creed 2 är ganska invecklad och då jag bara spelat delar av ettan måste jag säga att jag inte var alltför insatt i handlingen när jag först satte igång spelet. Det finns dessutom flera handlingar, där själva huvudhandlingen berättar om en Desmond, en bartender, som blir utvald till att resa tillbaka i tiden med hjälp av en Animus, som gör det möjligt för Desmond att ta kontroll över sin förfader Altair under det tredje korståget år 1191. I det första spelet får han som uppgift att lönnmörda 9 personer som propagerar för korståget och som, när dom väl är döda, avslöjar en konspiration. Detta leder ut till något sorts krig mellan lönnmördare och s.k templars. Jag är inte alltför insatt i alla konspirationer som finns, och jag tycker ni ska spela igenom spelen själva för att få veta mer.

Hur som helst, så börjar det andra spelet med att man som Desmond flyr från byggnaden tillsammans med Lucy. Tillsammans flyr dem till en annan byggnad där en likadan Animus finns, och Desmond får ännu en gång resa tillbaka i tiden, den här gången till 1400-talets Italien, där man får styra Ezio Auditore. Syftet är att Desmond ska få samma färdigheter som Ezio som i spelets resa får lära sig att bli lönnmördare (och som sedan visar sig bli den främsta av dem alla).



Här tar spelets andra handling vid, och den handlar om Ezios resa från en liten stöddig 20-åring till skäggig mystiskt lönnmördare i 40-årsåldern. Under resan så hämnas Ezio på sin familjs mördare och får bo hos sin farbror. Även i det här spelet finns det en hel del konspirationsteorier och Leonardo Da Vinci spelar en stor roll i spelet, vilket är ganska intressant om man orkar sätta sig in i det, då det innefattar riktiga händelser i historien.

Så hur är spelet
Eftersom det första spelet fick så mycket kritik för att vara repetivt och tråkigt så har man här introducerat ett helt nytt spelsystem, och man slipper resa tillbaka tillbaka till Desmond ett stup i kvarten, vilket ger spelet ett skönare flyt än ettan, och man får fokusera mer på Ezio's historia.
Man har introducerat en hel del nya uppdrag, och städerna är mer levande med olika affärer där man kan köpa nya kläder eller vapen. Man har dessutom möjligheten att uppgradera sin hemstad vilket ökar värdet på staden och man får därför mer pengar, vilket kan användas till att ytterliggare uppgradera staden eller köpa nya rustningar och liknande.

Man hittar även s.k kodex-ark som Leonardo Da Vinci översätter och ger dig mer liv, eller i vissa fall nya färdigheter, såsom att lönnmörda från ovanifrån eller från höstackar. Precis som i det första spelet finns det även saker att samla på, i tvåan är det fjädrar som gäller. Dessa ger en ny yxa då man hittat 50 stycken, och en ny kappa när man hittat alla 100. Kistor finns också utplacerade i stort sett överallt i städerna. Dessa innehåller pengar och man kommer snart att bli stenrik. Sist men inte minst finns även vita symboler som man kan hitta, och man får då spela små minispel som går ut på att hitta gömda symboler på kända verk eller klura ut olika gåtor. Detta är faktiskt ganska kul och blir i senare delar av spelet riktigt kluriga och svåra.



Själva styrningen är ganska lik ettans men har förbättrats lite och även om vissa frustrerande saker finns så är det oftast ganska smidigt att hoppa runt på hustaken.
På tal om hustak så har man ytterliggare förbättrat grafiken och städerna ska tydligen vara historiskt korrekta vilket är lite häftigt.

Ezio har även tillgång till ett flertal nya vapen, såsom en liten pistol i armen, och dubbla knivblad. Man kan även använda sig av rökbomber och gift, vilket ger upphov till nya taktiker.

Så hur bra är det
Även om spelet känns lite mer fritt och större, och lite mer GTA-likt med affärerna och liknande så känner man fortfarande att spelet blir lite repetivt, men vi ska inte glömma att det är en enorm förbättring jämfört med det första spelet.
Tack vare att man har tillgång till nya rörelser och vapen finns det så många olika animationer att de inte upprepas alltför ofta. I det första spelet var det inte lika häftigt när man skar av halsen på ett visst sätt för 30:e gången.



Spelet är långt och det finns mycket att göra. Historien är ganska bra, i alla fall fram till slutet då det börjar spåra ur en del. Tyckte även slutbanan var lite halvtaskigt gjord, och slutbossen känns riktigt lam.
Nu är jag lite väl petig och ger spelet lite väl mycket kritik. Miljöerna, grafiken, ljudet, handlingen och alla små konspirationer är verkligen fantastiskt bra, och det ska bli spännande att se hur 3:an kommer att bli, och om man förbättrar de små brister som finns kan det bli ett riktigt riktigt bra spel.



Betyg: 8