Citizen Kane

Helgens filmmaraton började med vad många anser vara den bästa filmen som gjorts, Citizen Kane. Mina förväntningar var inte så jättehöga då det känns som att folk har en tendens att hylla äldre klassiska filmer som sedan visar sig vara ganska mediokra, och jag var rädd att Citizen Kane skulle bli en just medioker film. Nu visade sig filmen vara riktigt bra, även om det absolut inte är den bästa filmen som gjorts. För att vara så pass gammal är den dock brutalt välgjord. Hela uppbyggnaden av filmen är riktigt bra och man blir förvånad att inte fler vågat sig på samma sak, men kanske är det för att Kane lyckas med detta så pass bra att man är dömd att misslyckas om man försöker. Kameraarbetet är också fantastiskt för att vara så pass gammal, och hela filmen är fullt igenom riktigt snygg.

Filmens första scen sätter ribban ganska högt när det kommer till det visuella

Man lyckas också hålla filmen intressant och spännande genom hela filmen, något som jag kan tänka mig inte är alltför lätt i den här typen av filmer. Kane är dock en så pass intressant person och handlingen målas upp så pass bra att det aldrig blir tråkigt, och man vill verkligen veta vad hans sista ord, Rosebud, betyder.
Citizen Kane är onekligen en mycket bra film och för att vara så pass gammal förtjänar den att få uppmärksamhet och bra betyg.



Världens bästa film är det dock inte, vissa partier känns en aning utdragna, en del scener ganska märkliga och onödiga och alla skådespelare agerar inte alltid jättetrovärdigt. Det är dock småsaker som inte drar ner så jättemycket på helheten. Det jag stör mig allra mest på är tempot. Ibland känns det som att tre personer håller sin dialog samtidigt och det blir mest skrikigt och gapigt, och man får svårt att följa med, speciellt när en del dialog är så pass invecklad.



Det blir bara nästan en femma, mycket med tanke på att jag dagarna efter jag sett filmen inte gav den mycket eftertanke. En riktigt bra film som förtjänar en femma (eller 90+) är en film som sätter sig på hjärnan och verkligen påverkar en på ett eller annat sätt. I ärlighetens namn så har jag faktiskt glömt bort stora delar av Citizen Kane redan, vilket är ett bevis för mig på att den inte är ett komplett mästerverk. Väl värd sin fyra dock!

87