20.12.10

Sofia Coppola-helg

The Virgin Suicides



Jag har såhär tre dagar efter att jag såg den fortfarande svårt att verkligen ge ett omdöme av filmen. Handlingen stakar sig fram och är tämligen ointressant i sig, men av någon anledning så blir det aldrig ointressant. Det är svårt att förklara men en stor del av filmen kretsar kring en skolbal, vilket låter måttligt intressant, men ändå rycks man med i stämningen och man bygger upp spänningen när man vet hur det kommer att sluta.
Filmen är minst sagt annorlunda och originell. En intressant grej Coppola gör är att blanda glada scener med humor, med mörka ganska deprimerande scener. Det är svårt att förklara men man känner av det när man ser filmen, och skrattet fastnar i halsen.



Som sagt så blir filmen aldrig tråkig trots att handlingen egentligen inte är så värst spännande. Filmen är snygg och har ett ganska unikt foto, som känns lite konstigt ibland men som ändå passar in.
Det är verkligen skitsvårt att skriva något om VS för jag är fortfarande inte helt säker på vad jag tycker. Det känns som allt som har med filmen att göra har två sidor. Fotot är lite konstigt, men bra. Handlingen är inte så jättespännande, men intressant. Skådespelet är bra, men Josh Hartnett är med och har en skitful frisyr. På samma sätt som att jag inte kan säga exakt vad jag egentligen gillade med filmen, samtidigt som jag inte kan nämna något som var direkt dåligt. Nu börjar jag snöa in mig känner jag så, kort och gott, den var bra. Jag gillade den.

73


Marie Antoinette



Även denna film är svår. Historien om Antoinette är ganska intressant, men handlingen är egentligen ganska tråkig. Hon äter tårta, försöker bli med barn, vandrar omkring i höga peruker och spelar kort. Av någon anledning blir det dock aldrig tråkigt och jag sitter hela tiden och är engagerad i filmen. Det ointressanta blir intressant. Det känns som det är lite av Coppolas signum, hon gör något intressant av något som egentligen inte är det.
Just historien kring Antoinette och livet som blivande fransk drottning är dock intressant att följa.

Jag gillar även denna film, och jag tror att det har mycket att göra med Kirsten Dunst. Jag har innan denna film inte imponerats så värst mycket av hennes roller, hon har känts ganska medelmåttig. Men jag tycker hon gör denna roll bra och man gillar ändå hennes karaktär. Jag tror inte att jag hade uppskattat filmen lika mycket om det inte var hon som porträtterade Antoinette. Jason Schwartzman är också bra som mesig prins/kung, och scenerna i sängkammaren är filmens höjdpunkter (nej, inga sexscener).



Jag känner mig ganska förvirrad över båda dessa filmer och jag har i stort sett bara kladdat ner några tankar kring filmerna men jag har fortfarande svårt att tycka till om båda dessa filmer. Betygen hamnar visserligen ganska högt men jag känner ändå att de kunde varit bättre och att något fattas. Det är säkerligen jag som missar något grundläggande i filmerna, åtminstone känns det så.
Jag blir bara mer och mer förvirrad ju mer jag försöker så nu får det fan räcka.

71

2 kommentarer:

  1. Hon är väldigt bra bakom kamrean, men jag har inte lyckats tvätta bort bilderna av henne som skådis i Gudfadern 3....min själ dog lite där.

    SvaraRadera
  2. Haha ja. Jag vet typ ingenting om Gudfadern 3, annat än att hon är med där och att hon är jättedålig. Det är allt man hör om den filmen.

    SvaraRadera

Bloggintresserade