Filmkväll

The Invisible Man

En gammal klassisk Universal-film från 1933. Jag hade faktiskt ganska höga förväntningar på denna då man läst mycket bra om den på förhand, och även om filmen inte var fantastisk så gillade jag den. Precis som nästan samtliga på filmtipset poängterade är effekterna smått fantastiska för att vara från 1933. Att de kunnat göra en osynlig man så pass trovärdig med så små medel är värt en applåd, jag är djupt imponerad.

Det som förstör är de helt obegripliga biskådisarna, bland annat den hysteriska värdshustanten som nästan dödade filmen i början. Jag tycker även den osynliga mannen känns lite smålustig som karaktär. Ena scenen är han tyst, mystiskt och seriös, medan han nästa scen kan strutta omkring skrattandes och slå av folks hattar. Jag antar att det hör till hans galenskap som var till följd av experimentet men det känns ändå lite random.



Vissa scener är riktigt snyggt filmade med kameraåkningar och kulisser, även fast man tenderar att stressa igenom en del av dem. Hur som helst, det är en bra film som visuellt sett håller än idag, men vissa störande delar drar ner helhetsbetyget vilket är synd för det kunde ha blivit ett högre betyg.


75

The Reef

Hade i stort sett inga förväntningar på denna och det blev något av en glad överraskning. Det är ingen superfilm men med tanke på filmens handling och upplägg så får den ändå klart godkänt. I början känns det som en vanlig b-film och det känns lagom fånigt och långt ifrån något man inte sett förut. Karaktärerna är lite stereotypa och deras beslut är i början av filmen ganska dumma. Vartefter så tar det sig när hajen gör entré, det känns som karaktärerna agerar någorlunda verkligt, åtminstone i jämförelse med andra liknande filmer. Man tar även till de typiska måste-scenerna i denna film, som "åh, det var ju bara en delfin" osv, men ja, man har väl inte så mycket val om man inte vill filma fyra personer som ligger och guppar i vattnet i 45 minuter utan att något händer.

Det som räddar filmen från säker katastrof (med tanke på budgeten hade det kunnat bli en Mega Piranha-nivå på det hela) är att man använder scener på riktiga hajar som inte känns helt inklippta från naturprogram, och vissa scener var faktiskt förvånansvärt bra. Jag hoppade högt en scen då hajen plötsligt dök upp och bet tag i den ena brädbiten de simmade på, och det såg faktiskt ganska verkligt ut.
Mot slutet tappar filmen dock och slutet känns mest lamt och ganska slappt.
Som sagt känns upplägget inte så nytt men jag tycker detta är en av de bästa filmerna i denna typ av genré. Kort och gott, över förväntan, men trots det inget att jubla över, dock med tanke på omslaget hade det kunnat sluta betydligt sämre.


49