15.12.10
Machete
Lite kluven över den här filmen. Å ena sidan påminner den om Planet Terror och är väldigt medveten om sig själv och tar inte sig själv på så stort allvar. Det är fånigt, ostigt och överdrivet men det är också meningen. Det som skiljer denna film från tidigare liknande filmer (även Tarantinos) är att den känns sämre gjord. Humorn är inte alls lika underhållande, gore-effekterna känns stela och tråkiga, skådespelarna är lika tråkiga dom och även om det är gjort med viss självironi och ett medvetet val stör jag mig lite på nakenscenerna. De tjänar liksom inget syfte, och det känns som att de mest är där för att locka unga kåta tonåringar.
Planet Terror var inte heller den någon fantastisk film, men där kunde jag klart se humorn och självironin filmen ut, och den var riktigt underhållande hela vägen. Här känns det ibland både tråkigt, oengagerande och töntigt. I Planet Terror byter en karaktär ut benet mot ett vapen. Aslöjligt ja, men det är meningen att man ska skratta åt det. I denna film blir Michelle Rodriquez, som för övrigt gör samma roll som alltid, skjuten i ögat. Hon kommer i slutet tillbaka i en fånig scen där hon dyker upp med ögonlapp och ett gigantiskt monstervapen. Till skillnad från i Planet Terror känns det mest konstigt. Ska man skratta? - Ska man känna "Wow, Michelle är verkligen BAD ASS", eller vad är det frågan om?
Hela filmen genomsyras av den här typen av scener där man inte riktigt får samma känsla av självmedveten tönthumor.
Nu har jag klagat ganska mycket men jag kan faktiskt inte nämna många saker som är direkt bra. Visst, ganska underhållande är det, vissa scener är snygga men man har sett stilen förr i redan nämnda Planet Terror. Machete kändes som en rolig och överdriven karaktär i trailern till Grindhouse, men i filmen känns han tämligen tråkig och stel. Till och med de ostigare, tråkigare karaktärerna känns roligare att följa.
Steven Seagal är för övrigt med och jag skulle skämmas över att sätta ett betyg över 1 där han är med, vilken film det än är. Han är verkligen utomjordiskt dålig, till och med i en roll där han inte ens behöver spela, där han ska spela sig själv, ett skämt, misslyckas han.
Filmens sista 20 minuter drar också ner betyget. Det känns som en enda fånig ost-sörja, som man återigen inte vet om man ska skratta åt eller ta på allvar. Det, tillsammans med något sexistiska undertoner som jag själv inte störs så jättemycket av men som ändå känns onödigt irriterande, gör att denna film inte ens får godkänt.
Som slutord, nej, jag hade inte väntat mig något annat. Jag trodde bara man skulle ha mer roligt åt den än vad man hade.
28
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Den håller inte i närheten av samma klass, men nakenheten går under lite av pirajagrejen men det måste vi inte tjafsa om. Det är en del av grejen med grindhouse som i regel gick ut på att mucka med gränser så mycket som möjligt då cencur hade släppts och kontrollen över film inte längre var ett faktum. Att denna film har det med är för att den egentligen enbart är en koppling till de filmerna faktiskt. Man ska inte se det som en film släppt 2010 sen påstår jag inte att det fyller en funktion på nåt annat vis.
SvaraRaderaNej jag förstår det. Jag själv har ju ingen koppling direkt till de filmerna så jag kan inte riktigt se sammanhanget men visst. Det var dock inte det enda som var dåligt som sagt, och den var inte alls genomusel. En tvåa är ju ändå godkänt betyg och den var riktigt nära ibland.
SvaraRaderaJa filmen i sig orkar jag nog inte ens se om, därimot kommer jag se Deathproof och Planet Terror hundra gånger till minst
SvaraRadera