Batman: Arkham Asylum

Det har ju varit lite Batman-hysteri den senaste tiden i och med den nyaste Batman-filmen Dark Knight, och jag var minst sagt skeptisk till det här spelet när jag först läste om det. De flesta spel som bygger på filmer känns oftast som en penga-ko vars enda syfte är att mjölka ut ännu mer pengar från franchisen. Jag läste dock vartefter att spelet inte alls skulle bygga på filmen utan gå tillbaka mer åt serietidnings-hållet. Men inte ens nu kände jag att det var något att inhandla då jag aldrig riktigt varit så jätteintresserad av Batman.

Hur som helst så släpptes spelet, fick bra recensioner och jag hörde mycket bra saker om det, men valde att köpa Assassins Creed 2 istället.
När spelet sedan prissänktes och jag klarat de flesta spelen jag för tillfället spelade så kände jag att visst, det är väl värt ett försök, och det blev minst sagt en positiv överraskning.

Spelet utspelar sig uteslutande på Arkham, en ö strax utanför Gotham City med en vårdanstalt för Gothams allra sjukaste invånare, däribland några av Batmans ärkefiender. Här finns även ett fängelse och ett stort grottsystem där Batman faktiskt har en extra gömd "batcave".
I spelets första del får man en typ av rundtur av fängelset då man eskorterar Joker (spelad av Luke Skywalker, Mark Hamill), som Batman precis tagit fast. Här får man även passa på att beundra grafiken, som är riktigt bra. Resterande delen av spelet kommer man majoriteten av tiden spendera i "batvision", men det återkommer jag till senare.

Eftersom spelet skulle vara tråkigt om Joker sätts bakom galler i spelets första minuter så kommer det inte som en chock (inte heller för Batman som anat ugglor i mossen sen första början) att Joker bryter sig ut och planerat ett uppror på ön. Till hjälp har han förutom Arkhams alla brottslingar hjälp av andra kända karaktärer, såsom Harley Quinn, Scarecrow och Bane.


Även The Riddler utgör en stor roll i spelet, även fast man aldrig ser honom. Han har nämligen gömt en hel drös med gåtor och riddler-trophies som man kan plocka upp eller scanna av, för att få experience som kan användas för att uppgradera Batmandräkten så man får mer liv, låsa upp vissa färdigheter eller uppgradera olika gadjets. Dessa gåtor är till viss del riktigt enkla, men en del kan vara ganska svåra att hitta. Förutom att låsa upp saker för Batman låser även vissa upp en egen meny med biografi över i stort sett samtliga superskurkar i Batman-världen. En gåta kan t.ex vara "Gothams greatest family watches over the city", vilket innebär att man ska scanna av Wayne-byggnaden som kan synas i kulisserna vid Gotham. Detta låser upp biografin om Bruce Wayne, eller Batman då.
Man kan även hitta intervju-band som helt enkelt är inspelade intervjuer med en del av de sjukare patienterna, däribland Joker själv och Victor Zsasz vilket är mer intressant och spännande än det låter.


Spelets allra största styrka är dock slagsmålen. Första gången man hamnar i en fight så kan man inte låta bli att småle och önska att man hade någon att visa hur jävla häftigt det är. Inget fightingspel kommer ens i närheten av att ha lika perfekta och underhållande slagsmål. Man tämligen flyger mellan offren och varje slag ser improviserat och inte alls förprogrammerat ut. Här är det inga slag som ser ut att träffa en halvmeter bredvid offret och man kan enkelt parera och kontra slag från alla håll. Blir Batman attackerad bakifrån, gör han inte en snabb piruett som man så ofta gör i andra spel. Här kan han t.ex ta tag i benet, sparka av knät och kasta iväg attackeraren, och allt känns otroligt smidigt och aldrig enerverande eller repetivt. Det är svårt att förklara hur tillfredsställande slagsmålen är, men riktigt jävla bra är dom.

Naturligtvis kan man inte springa runt som Rambo och slå ner allt man ser. Vissa av brottslingarna på ön har vapen, och det räcker med ett par skott innan man dör. Här får man istället då smyga sig på sina offer och oskadliggöra dom en efter en. Även detta moment i spelet känns riktigt komplett och välgjort, och det är riktigt tillfredsställande att smyga runt och sprida skräck.
Något som är till stor hjälp här är det "batvision" Batman är utrustad med. En snabb knapptryckning skiftar till night-/x-ray-vision. Skurkarna lyser upp i rött och det är lätt att hålla koll på var alla är, och man kan då säkert bestämma sig för vilken av dem man tänker oskadliggöra först. Det finns flera sätt att göra det på, man kan t.ex göra ungefär som i Batman Begins om någon kommer ihåg, glida ner från taket, greppa tag om offret och lämna honom dinglande upp och ner. Man kan även använda sprängmedel eller batarangs (typ kaststjärnor) som sänder ut ljud för att distrahera fienden.
När man väl fått grepp om det känner man sig lite som rovdjuret i filmen från 1987 om ni sett den.

Som sagt så är batvision otroligt användbart, inte bara när man smyger runt, utan det är även ett måste för att hitta exempelvis gåtor och svaga väggar. Dessa väggar gömmer ibland riddler-trophies men kan även användas för att knocka ut fiender. Det här innebär dock att man spenderar så mycket tid i batvision att man går miste om de fantastiska omgivningarna vilket är lite synd. Vid ett tillfälle hade jag exempelvis spenderat en lång tid i batvision och när jag sedan hoppade tillbaka till normal-vision var hela rummet rött, och omgivningarna bestod av stora växter och träd och påminde lite om en Burton-film. Det hade varit tråkigt att missa helt.


Nu när jag ändå nämnt omgivningarna så kan jag fortsätta med att säga att atmosfären i spelet är fantastiskt, och både musiken och ljudeffekter bidrar till stämningen i spelet. I de flesta områden kan man dessutom höra Joker tala genom högtalarsystemet, vilket på ett konstigt sätt ger spelupplevelsen mer liv och man känner sig aldrig ensam. Jag måste än en gång hylla omgivningarna. Man befinner sig i allt från bibliotek till kloaker till botaniska trädgårdar inramat med en fantastiskt snygg natthimmel. I spelet stöter man även på Scarecrow som använder sig av droger för att ta sig in i Batmans psyke. Har ni sett Batman Begins vet ni vem han är, och detta leder också till ett par väldigt intressanta och snedvridna sekvenser.

När man är klar med spelet så finns det en hel del saker att sysselsätta sig med. Jag sprang t.ex igenom hela spelet och letade upp alla gåtor och de sista riddler-trophies jag missat. Utöver det finns det även något som heter "Challenge mode", som finns i två varianter. Den ena går helt enkelt ut på att slå ner skurkarna på så kort tid som möjligt för att få en så bra high-score man kan. Den andra varianten går ut på att slå ut samtliga skurar så snabbt man kan utan att bli upptäckt. Detta förlänger spelupplevelsen med ännu ett par timmar och jag kan tänka mig att jag kommer att fortsätta med dessa challenges i framtiden också.

Tyvärr är inte spelet helt utan brister, även om de är få och små. Man kan bland annat ifrågasätta vissa av karaktärernas klädval. Det känns lite tråkigt att de få kvinnor som medverkar i spelet har de typiska spelidealen, dvs. stora bröst och minimala kläder. Å andra sidan är de kvinnliga karaktärerna i övrigt riktigt bra gjorda och det här är inget jag hänger upp mig alltför mycket på.
Jag har även svårt för monster-karaktärer i spel där de inte riktigt hör hemma. Jokers plan är att skapa ett gift som gör sina följeslagare till stora groteska monster som ni kan se i trailern sen. Även om det hör till Batman och serier i allmänhet så känns de lite malplacerade och jag har alltid haft svårt för sånt i spel, speciellt där dom inte hör hemma (tänk Wolfenstein eller Far Cry).

En del bossar är dessutom lite av en besvikelse, men de tjänar väl sitt syfte och även om de inte är så utmanande så är de relativt underhållande. Så kort och gott, är det något man kan klaga på så är det väl själva handlingen, något som dock faller i skugga jämfört med att spelet i övrigt är så pass bra. Det ska släppas en uppföljare under 2011, och jag ser helt klart fram emot det.

Betyg: 9

X-Files S2E08 + S2E09 + Lost S6E08 + Batman: Arkham Asylum

S2E08 - One Breath
Detta avsnitt känns mest som ett ifyllnads-avsnitt där Scully har ploppat ut sin unge i verkligheten och återkommer till serien. Hon ligger dock i koma och man diskuterar fram och tillbaka om hon ska överleva eller inte, och det blir lite segt emellanåt. Mulder konfronterar även cancerman, Skinner berättar om att han haft en nära-döden upplevelse där han sett sig själv dö utanför sin kropp (typ) och man får se Scullys syster. Mer intressant än så blir det inte, och som jag nämnde tidigare känns det här avsnittet mest som en transportsträcka för att få in Scully i handlingen igen, och det är inget fel med det, det vore värre om hon helt plötsligt kom tillbaka och allt var som vanligt igen.



S2E09 - Firewalker
Början på det här avsnittet är väldigt bra, och man anar redan från första minuten att det kommer att bli ett spännande avsnitt. Det påminner mycket om avsnittet "Ice" från första säsongen, som var den säsongens bästa avsnitt. Scully är som sagt i tidigare stycket också tillbaka vilket gör att det känns som serien är på gång igen.
Utan att avslöja för mycket av handlingen så beger sig Mulder och Scully upp i bergen och ett par vulkangrottor, efter att en robot försedd med kamera snappat upp skuggan av någon som strax därefter saboterat kameran.
Det visar sig att ett par minst sagt skumma forskare befinner sig isolerade i en forskningsstation och där en av medlemmarna blivit galen.

Själva handlingen är lite mer detaljerad än så här men det är inte så viktigt att veta. Vad som är viktigt att veta är att det finns en oupptäckt ny livsform uppe i dessa berg, och det är här man börjar inse likheterna med avsnittet "Ice". Livsformen smittar människor med sporer och.. ja, något händer med de som blivit smittade. Istället för att berätta vad som händer så summerar jag det hela med ett ord istället: purjolök.

Trots likheterna med "Ice" och det faktum att det avsnittet är bättre, så är det här ett av de bättre avsnitten i andra säsongen, och det känns skönt med ett lite mer mystiskt avsnitt när det på senaste tiden mest handlat om bortrövandet av Scully och konspirationerna och "the truth". Även om det är själva huvudhandlingen så känns det som X-files är som bäst när de tar sig an ett fall under ett avsnitt.


Lost recap.
Jag har ännu inte skrivit om det senaste avsnittet av Lost, och det beror på att det inte fanns mycket att skriva om. Det hände i stort sett inget intressant utan även det här avsnittet kändes som en transportsträcka. Snart kan man dock inte skjuta upp på det då man närmar sig avslutningen. Avsnittet som kommer imorn verkar dock bli riktigt intressant.
Har även inhandlat de två första säsongerna av Lost och har nu påbörjat en andra titt på serien, och förhoppningsvis kanske man förstår det hela lite bättre.




Slutligen tänkte jag tala om att jag förhoppningsvis inom en snar framtid lyckas spela igenom Batman: Arkham Asylum som visat sig vara ett fantastiskt spel, och jag är verkligen nöjd. Har hunnit runt 40% in i spelet, och när jag väl är klar så återstår alla gömda gåtor och gömda saker att hitta, och naturligtvis "challenge mode". Mer om det i "recensionen" som lär komma inom ett par veckor.

Jag lever, jag lever!

Inte skrivit på ett tag, men har fått händerna på betan till SC2 så det har blivit lite matcher senaste dagarna. Har dessutom fått hem Batman: Arkham Asylum. Båda spelen är riktigt bra, och jag kommer recensera och skriva lite mer om de båda framöver. För tillfället har jag win-streak på 8 wins som terran, 0 losses, så det ser bra ut, alltid kul att vinna även om det kanske inte är fullblodsproffs jag möter alltid.

Utöver det ska man hinna jobba och leva också, och man måste ju passa på att vara ute lite också medan solen skiner. Kommer snart flera uppdateringar, troligtvis på måndag eller tisdag. Ikväll blir det nog att sova tidigt, då det är jobb som gäller från klockan 8.
Så håll ut, jag har inte tappat intresset för bloggen än!



Tänkte göra en snabb uppdatering om filmvisningen idag i alla fall, det blev Bröllopsfotografen av Ulf Malmros. Den var väl inget att hurra åt, men heller inte skräp. Med tanke på att Ulf tidigare regisserat Smala Sussie, en av de bästa filmerna Sverige kommit med faktiskt någonsin (jag kan inte skriva något om Bergman än för jag har fortfarande inte sett något, men snart!) så måste jag säga att jag blev lite besviken, även fast jag redan på förhand inte hade några större förväntningar.
Det känns som att alla karaktärerna blev lite överdrivna och inte så trovärdiga. I Smala Sussie kändes dom ändå som riktiga människor även fast de alla var knepiga och knäppa. Hur som helst, godkänt får den, en ganska svag tvåa, den hade ju sina stunder i alla fall.

Alice i Underlandet

Ja, då har man äntligen fått se 3d-bio. Man var ju minst sagt förvantansfull när man fått höra så mycket bra om det, och visst var det häftigt till en början, men vartefter börjar man vänja sig och så jätterevolutionerande vet jag inte om det var.

Hur som helst så var det Alice i Underlandet som vi såg, och jag tänker berätta lite mer om filmen först innan jag återkommer till 3d-upplevelsen.

Filmen i sig är helt okej. Jag kan inte komma på något direkt dåligt med filmen, med undantag då för dansen i slutet då jag var tvungen att blunda och hoppas att den var över snabbt, vilket den som tur var var. Jag kan dock heller inte komma på så många bra saker. Miljöerna är riktigt bra, snudd på fantastiska, och det var just miljöerna ihop med 3d:n som bar upp filmen och gjorde den klart sevärd. En del skogsscener skulle man kunna se om och om igen.



Även om det är en Burton-film så tycker jag inte att karaktärerna är så värst intressanta eller välgjorda, och jag måste säga att jag blev lite besviken på hur lite man utvecklar dem genom filmen. Till och med Frodos.. Ehm, Johnny Depps karaktär "the hat-maker" var mest jobbig och irriterande.
Man har även valt att lägga in en kanin som ska vara filmens roliga karaktär, och denna karaktär var mest där för att skrika, bete sig allmänt retarderat och kasta saker (alltså ungefär filmens svar på Jar Jar från Star Wars). Sån tur är fick han inte så mycket scentid. De bästa karaktärerna är de som är i bakgrunden och skymundan, t.ex de små grodorna i slottet eller katten i skogen (som kan gå upp i rök).
Jag kan inte riktigt beskriva eller förklara varför, men det känns som att samtliga karaktärer har alla förutsättningar till att bli fantastiska karaktärer, men i mina ögon har man misslyckats fatalt och gjort de ointressanta och tråkiga istället.
Tilläggas kan dock att jag inte vet alltför mycket om de tidigare filmerna eller böckerna, så karaktärerna kanske är trogna originalen.



Nu har jag tagit upp det som sticker ut som bra eller dåligt i filmen, resten av filmen om man bortser från effekterna är ganska mediokert. Handlingen är väl helt okej, om än ganska ointressant den också. Hela filmen känns ganska fånig, och det känns som att filmen är gjord för barn, om man ser till en del skämt och det ständiga tjattrandet.
Något jag kom på att jag glömt nämna är musiken, som är riktigt bra på sina ställen, men som är lite väl upprepande genom filmen. Men här har filmen också ett plus.
I slutändan tyckte jag det var en helt okej film, men inte mer. Mina förväntningar var inte så högt ställda så jag blev i vilket fall som helst inte besviken. Den fick en 3:a på filmtipset, men hade det blivit alltför löjligt i slutet och Depps dans pågått någon minut längre hade det nog blivit en tvåa.

Om man ska återkomma till 3d:n lite då, så var det helt klart häftigt och jag kan mycket väl tänka mig att se det igen. Ett tag in i filmen vänjer man sig dock och ett tag satt man mest och tänkte "det där ser nog annorlunda ut i 3d än mot vanlig film". Glasögonen var också ganska obekväma, och jag satt och störde mig hela filmen på att en vass kant skavde på näsan, men det kanske bara är mitt ansikte som är deformerat.
Jag tror att Avatar fungerar bättre på 3d-formatet, och det verkar som att alla som hyllat filmen har sett den just i 3d, medan vi andra dödliga som såg den i normal-version fick fokusera mer på storyn och manuset mer än på effekter och 3d:n, vilket speglade betyget.



Jag hoppas det kommer fler filmer i 3d i framtiden, vilket det säkerligen lär göra, men jag hoppas verkligen inte att det blir något alltför vanligt. Det kan hålla sig till äventyrsfilmer likt Avatar, men det känns relativt onödigt att filma t.ex djupa dramafilmer eller komedifilmer i full 3d. Läste nyligen att Cameron (regissör till Avatar) ska släppa Titanic i 3d, och det just en film som verkligen INTE skulle vara så värst intressant att se i 3d. Men men, man lär väl dra in ett par miljoner eller miljarder om den kommer upp på bion igen så.

X-Files S2E06 + S2E07

S2E06 - Ascension
Avsnitt 6 är en direkt fortsättning från avsnittet innan, där Scully blir kidnappad. Mulder får reda på var kidnapparen Duane Barry är på väg, och är honom snart i hälarna. I det här avsnittet som var ganska slätstruket, så får man även lite fler ledtrådar om vem det egentligen är som ligger bakom Scullys bortförande. Duane själv hävdar i ett förhör med Mulder att militären ligger bakom. Strax därefter hotar Mulder honom och tar stryptag, något som senare leder till Duane's död, i alla fall om man ska tro vad som sägs. Mulder anar dock ugglor i mossen då inga obduktionspapper lämnas ut och man hävdar att dödsorsaken är strypning, något som låter orimligt. Mulder misstänker att man förgiftat Duane och han börjar komma in på rätt spår.



Ungefär där slutar avsnittet, men inte förrän vi får reda på att X-Files startar upp igen, dock alltså utan Scully.

S2E07 - 3
I det här avsnittet är alltså X-Files igång igen och Mulder får jobba ensam. Han konstaterar även att han inte längre sover, och verkar förvirrad då han går till sängs med en främling till kvinna han träffar på en blod-bar och som gillar att suga på andras blod.
Ja, det här avsnittet handlar om vampyrer, eller om man nu inte tror på sånt, galna människor som lever i mörker och gillar blod. Avsnittet börjar bra och ämnet är minst sagt intressant, men tyvärr känns det som man fokuserar på lite fler saker, och det känns inte riktigt som ett vanligt X-Filesavsnitt, men kanske beror det helt enkelt på att Scully inte är med. Flera mord har uppdagats och i samtliga har offret tömts på blod. Man väljer dock att mest fokusera på Mulders korta lilla intima relation med en mystisk random kvinna han träffar i en bar för blod-fetishister, och det känns minst sagt onödigt.

Det här avsnittet har dock ett par spännande, om än lite ologiska, och en del blodiga scener. Även detta ett helt okej avsnitt men det går inte att undgå från det faktum att man ser fram emot att Mulder och Scully återförenas, och X-Files sparkar igång på allvar igen. Det ska dock bli intressant att se hur serien utvecklar sig nu, då det verkar som att hon faktiskt kommer tillbaka redan nästa avsnitt, och Mulder konfronterar "the smoking man".
Kanske är vi "back on track" ganska snart igen. Hoppas det.




Notera dock att inget avsnitt av X-Files har varit dåligt än så länge, och det är fortfarande säkerligen den bästa serien jag sett, så även om jag verkar tämligen missnöjd i mina små recensioner så är det främst för att jag är bättre på att gnälla än att hylla. Så är det.

Lost S6E07

S6E07
Nu så börjar det hända lite grejer, även om det mest är småsaker man får reda på, som t.ex att Ben varit på ön tidigare i den paralella världen. Det ska bli intressant med att se vem som egentligen är god och var alla kommer stå i slutet, nu när Jack är på G igen och Richard fått grepp om saker igen. Man har fått några hints om att "Locke" är den onda kraften på ön, men vid närmare eftertanke så har väl knappast Jacob gjort något som gynnar någon annan än sig själv. Aja, det är ingen idé att spåna alltför mycket i det här, utan jag känner att jag behöver kolla igenom alla säsonger igen. Slutklämmen i dagens avsnitt tänkte jag mest "ah den där killen. det var ju han som.... Jag känner igen honom".

Det som känns tråkigt är att man inte har följt samma spår sen första säsongen. Då visste man ju inte riktigt hur man skulle fortsätta med storyn, och kommer ni ihåg att "the others" från början var några människor som sprang runt barfota i skogen. En säsong senare visar det sig att dom har en hel by, flera "hatches" och byggnader på ön. Och vad var egentligen tanken med isbjörnarna? - Hade dom något större syfte, och hade man verkligen planerat att det som fanns på ön skulle vara ett svart moln och som i sista sägongen visade sig ta formen av Locke?
Jag vet att mycket som sägs och visas nu i sista 2 säsongerna spelar in på det som hänt tidigare, men frågan är om det var tänkt så från början och om man kan se det redan i första säsongen. Hur som helst så ska det bli intressant med en omtitt.



Såhär på kvällskvisten, lycklig över att mardrömsveckan är över och man äntligen är ledig ett par dagar, så har det visat sig att jag tycker det mesta på youtube är roligare än vanligt. Fann detta "easter-egg"-klipp från Mass Effect 2. För er som undrar så kan man i spelet skjuta ut "probes" på planeter för att samla resurser. Klippet nedan visar när man probe:ar en viss planet.



Ibland får man ha fjant-humor, speciellt på natten.

Tänkte även tillägga en kul grej om världens längsta låt. Det är en låt som ska spelas i 1000 år, med start den sista december 1999. Än så länge är låten "bara" 10 år, 69 dagar, 11 timmar och 45 minuter lång/gammal, så det är bara ungefär 990 år kvar.

http://longplayer.org/

Oscar-galan och Where the Wild Things Are

Snart dags för Oscars-galan och jag har nu fått upp ögonen för vilken skit-gala det egentligen är (okej, jag tog i lite väl mycket). Troligtvis kommer Avatar att vinna en hel drös med priser, säkerligen bland annat Bästa Film och Bästa Regi. Avatars regi var som bäst mediokert och manus var ju i stort sett i klass med... ja, valfri disney ungefär. Såg även att Inglourious Basterds var nominerad till Bästa Film och Bästa Regi. Faktum är att båda dessa filmer tillsammans med t.ex The Hurt Locker återkom i en mängd andra kategorier, så i stort sett är det 10 amerikanska filmer som fått bra kritik i media som nomineras till allt.

Sen kommer ju visserligen Bästa Utländska Film osv men främst verkar det vara den amerikanska skiten som vinner. Misstolka inte nu, Inglorious Basterds var säkerligen en av de bästa filmer förra året, och även Avatar visade sig vara helt okej, så jag sågar inte filmerna i sig, mer att galan är ganska överskattad, och absolut inte ett riktmärke för hur bra en film är.

En Oscar som för mig är självklar är Cristoph Waltz i Inglorious Basterds. Hans roll som Hans Landa var både episk och mäktig, och helt klart en av de bättre prestationerna sedan Casey Affleck i Assassination of Jesse James. Sen att karln talar i stort sett alla europas språk är ju också riktigt imponerande.



Nog talat om Oscar-galan nu. Jag tänkte ju passa på att tipsa om en riktigt bra film också, nämligen Where the Wild Things Are. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var som var så bra med den, men jag tycker att ni helt klart ska se den. Förutom att den är väldigt speciell så tycker jag att man lever sig in i karaktärerna på ett sätt man aldrig gjort förut. Jag kände igen mig i de flesta "vildingarna" och även Max, filmens huvudperson.
Min syster sade något efter filmen som fick mig att vilja se om den helt, nämligen något i stil med att alla "vildingar" kanske var en sida av Max, eller rent ut sagt de flesta av oss, för man känner som sagt igen sig i personligheterna i filmen.



När vi ändå är inne på karaktärerna så måste jag passa på att säga att pojken som spelar Max är förvånansvärt bra. Jag är alltid skeptisk till filmer som har barnskådespelare då man oftast vill gräva ner sig när man ser deras skådespel, men Max Records som han så passande heter, är faktiskt riktigt bra. Jag kom inte på mig själv med att störa mig på honom en enda gång, snarare tvärtom.



Sen är ju filmen riktigt snygg och den är både rolig, underhållande, sorglig, spännande och lite läskig. Faktiskt så tycker jag filmen har en ganska otäck stämning genom hela filmen, till och med under dom mer lätta partierna.
Musiken är också väldigt bra.
Kolla in filmen, helt klart! Den fick för övrigt en femma på filmtipset.

Lost S6E06

S6E06
Är lite sen med den här uppdateringen men jag vet ärligt talat inte vad jag ska skriva. Kommer knappt ihåg vad avsnittet handlade om, och precis som med Jack så är Sayid ganska ointressant. Det är nämligen främst honom det senaste avsnittet handlar om.
Det känns som alla avsnitt endast är transportsträckor till något "stort" som lär hända inom en snar framtid, och det avsnittet kommer säkert bli riktigt bra, och jag hoppas man då får lite svar. Nästa avsnitt ska tydligen handla om Sawyer, han är åtminstone lite rolig att följa.

Det får bli en kort uppdatering, i hopp om att jag kommer vara lite mer uppspelt efter nästa avsnitt. Det får vi se på onsdag!



Lite kul fakta om Naveen Andrews (Sayid i Lost) är att han flyttade in med sin lärare när han var 16, och fick sedan en son tillsammans med henne. Idag bor han ihop med Barbara Hershey som är 21 år äldre.

X-Files S2E05

Noterade just att jag skrivit S1Ex tidigare, det ska naturligtvis vara säsong 2. Det är hur som helst redigerat nu.

S2E05 - Duane Barry

Riktigt bra avsnitt. Det handlar i stora drag om en man som sitter på "dårhus" då han anses psykiskt sjuk när han i själva fallet har blivit "abducted by aliens", åtminstone enligt honom själv. En dag tar han en doktor till gisslan med mål att övertyga honom om att det är sant.

Det här avsnittet tar en unik vändning då i stort sett hela avsnittet utspelar sig i en enda byggnad och där Mulder kastas in i ett gisslan-drama. Precis som med de flesta avsnitt får man se avsnittet på hur man själv vill, det vill säga så kan man tolka det som att mannen är galen eller att han faktiskt har blivit "abducted" (bortrövad låter förjävligt). Det är för övrigt en av seriens starka delar, att ingenting är förutbestämt utan man får se serien både från en skeptikers och en troendes ögon, och båda har lika rätt.

Åter till själva avsnittet, så märks det att man har lite mer budget än i den första säsongen, då både ufot och utomjordingarna ser i alla fall skapliga ut för att vara från 1994. Avsnittet slutar dessutom med en rejäl cliffhanger, Scully blir nämligen bortrövad!

Den stora frågan är nu om det är Duane Barry (den galna/probe-testade mannen på bilden ovan) som rövade bort henne, eller om det är aliens. Man får se att det i varje fall är Duane som bryter sig in, men kanske agerar han inte under egen vilja utan styrs av aliens. Kanske är det till och med regeringen på något sätt, då man i avsnitt 4 konstaterade att Scully var ett mycket större hot än man först trott.

Det får helt enkelt framtiden utvisa. En sak som är säker är att det kommer att kännas ganska tomt utan Scully.

X-Files S2E04

Det var ett par dagar sedan jag uppdaterade sist, då de senaste dagarna mest har handlar om jobbet, tråkigt nog. De timmar man har innan jobbet spenderas mest till att räkna ner tiden och att hoppas att man råkan bryta handleden eller tappa rösten.
Hur som helst så kunde jag klämma in ett X-Files-avsnitt innan jobbet, vilket i alla fall lyste upp dagen.

S2E04 - Sleepless
Detta avsnitt påminner om det föregående om hallucinationer, och det börjar med att en doktor som är specialicerad på sömnförlust hittas död i sin lägenhet. Han har tidigare under kvällen larmat om en brand i sin lägenhet, men när brandkåren kommer dit så finns det inga spår av en brand. Snart uppdagas flera dödsfall med tydliga likheter, och det visar sig sedan vara en man som på något sätt kan förverkliga drömmar, typ. Sjävla bakgrunden till historien går lite djupare men jag tänker inte prata mer om det nu.

Avsnittet i sig var väl sisådär. Det var inte ett av de bättre avsnitten men heller inte ett av de sämre. Mycket av tiden gick åt till att kommentera Mulders tveksamma val av frisyr, den är verkligen fruktansvärt ful. Å andra sidan börjar Scully få en lite mer mänsklig kroppsform, då hon genom hela första säsongen sprang runt i hockey-skydd och närmast kunde liknats med en tegelsten. Hennes klädstil har också förbättrats!



Men men, back on topic igen. Slutet på avsnittet tyder på att man kommer att fokusera lite på hela bakgrundshistorien (sanningen och konspirationerna) till serien. Det är även något som är värt att ta upp, då jag tycker det är intressant hur dom lagt upp serien. Vissa avsnitt fokuserar enbart på ett fall, medan andra avsnitt även handlar om 'sanningen' som kan ses som huvudhandling. Hade man enbart fokuserat på denna huvudhandling så hade serien troligtvis blivit väldigt tråkig, samtidigt som den skulle sakna djup om man endast fokuserade på nya fall och började om från nytt med varje avsnitt.

Det är ganska svårt att förklara och jag rekommenderar er att kolla på serien själva så förstår ni nog vad jag menar. Man har i alla fall lyckats skapa en bra balans än så länge, något som tydligen inte håller i sig till seriens senare säsonger. Efter vad jag har hört så ska säsong 5-9 nästan enbart handla om konspirationer och om 'sanningen' och det var då serien tydligen blev dålig. Kanske hade det lite med att göra med att Mulder och Scully inte är med. Vad är X-Files utan dem liksom.


Imorn (senare idag) blir det förhoppningsvis en uppdatering om nya Lost-avsnittet. Jag funderar även på en recension/fördjupning av Half Life. Tills dess avslutar jag med lite rolig trivia från X-Files.

• Den kända musiken från X-Files uppkom av slump då kompositören Mark Snow av misstag lade sin armbåge på sin keyboard med eko aktiverat. Ljudet inspirerade honom att skriva soundtracket.
• Först ville produktionsbolaget ha en blond, längre tjej med "större bröst", och man ville också skriva bort Scully från serien då hon i början av säsong 2 blir gravid. Sån tur var vägrade Chris Carter gå med på det.
• David Duchovny (Mulder) är i verkligheten en skeptiker, medan Gillian Anderson (Scully) tror på "ufon".