Batman: Arkham Asylum

Det har ju varit lite Batman-hysteri den senaste tiden i och med den nyaste Batman-filmen Dark Knight, och jag var minst sagt skeptisk till det här spelet när jag först läste om det. De flesta spel som bygger på filmer känns oftast som en penga-ko vars enda syfte är att mjölka ut ännu mer pengar från franchisen. Jag läste dock vartefter att spelet inte alls skulle bygga på filmen utan gå tillbaka mer åt serietidnings-hållet. Men inte ens nu kände jag att det var något att inhandla då jag aldrig riktigt varit så jätteintresserad av Batman.

Hur som helst så släpptes spelet, fick bra recensioner och jag hörde mycket bra saker om det, men valde att köpa Assassins Creed 2 istället.
När spelet sedan prissänktes och jag klarat de flesta spelen jag för tillfället spelade så kände jag att visst, det är väl värt ett försök, och det blev minst sagt en positiv överraskning.

Spelet utspelar sig uteslutande på Arkham, en ö strax utanför Gotham City med en vårdanstalt för Gothams allra sjukaste invånare, däribland några av Batmans ärkefiender. Här finns även ett fängelse och ett stort grottsystem där Batman faktiskt har en extra gömd "batcave".
I spelets första del får man en typ av rundtur av fängelset då man eskorterar Joker (spelad av Luke Skywalker, Mark Hamill), som Batman precis tagit fast. Här får man även passa på att beundra grafiken, som är riktigt bra. Resterande delen av spelet kommer man majoriteten av tiden spendera i "batvision", men det återkommer jag till senare.

Eftersom spelet skulle vara tråkigt om Joker sätts bakom galler i spelets första minuter så kommer det inte som en chock (inte heller för Batman som anat ugglor i mossen sen första början) att Joker bryter sig ut och planerat ett uppror på ön. Till hjälp har han förutom Arkhams alla brottslingar hjälp av andra kända karaktärer, såsom Harley Quinn, Scarecrow och Bane.


Även The Riddler utgör en stor roll i spelet, även fast man aldrig ser honom. Han har nämligen gömt en hel drös med gåtor och riddler-trophies som man kan plocka upp eller scanna av, för att få experience som kan användas för att uppgradera Batmandräkten så man får mer liv, låsa upp vissa färdigheter eller uppgradera olika gadjets. Dessa gåtor är till viss del riktigt enkla, men en del kan vara ganska svåra att hitta. Förutom att låsa upp saker för Batman låser även vissa upp en egen meny med biografi över i stort sett samtliga superskurkar i Batman-världen. En gåta kan t.ex vara "Gothams greatest family watches over the city", vilket innebär att man ska scanna av Wayne-byggnaden som kan synas i kulisserna vid Gotham. Detta låser upp biografin om Bruce Wayne, eller Batman då.
Man kan även hitta intervju-band som helt enkelt är inspelade intervjuer med en del av de sjukare patienterna, däribland Joker själv och Victor Zsasz vilket är mer intressant och spännande än det låter.


Spelets allra största styrka är dock slagsmålen. Första gången man hamnar i en fight så kan man inte låta bli att småle och önska att man hade någon att visa hur jävla häftigt det är. Inget fightingspel kommer ens i närheten av att ha lika perfekta och underhållande slagsmål. Man tämligen flyger mellan offren och varje slag ser improviserat och inte alls förprogrammerat ut. Här är det inga slag som ser ut att träffa en halvmeter bredvid offret och man kan enkelt parera och kontra slag från alla håll. Blir Batman attackerad bakifrån, gör han inte en snabb piruett som man så ofta gör i andra spel. Här kan han t.ex ta tag i benet, sparka av knät och kasta iväg attackeraren, och allt känns otroligt smidigt och aldrig enerverande eller repetivt. Det är svårt att förklara hur tillfredsställande slagsmålen är, men riktigt jävla bra är dom.

Naturligtvis kan man inte springa runt som Rambo och slå ner allt man ser. Vissa av brottslingarna på ön har vapen, och det räcker med ett par skott innan man dör. Här får man istället då smyga sig på sina offer och oskadliggöra dom en efter en. Även detta moment i spelet känns riktigt komplett och välgjort, och det är riktigt tillfredsställande att smyga runt och sprida skräck.
Något som är till stor hjälp här är det "batvision" Batman är utrustad med. En snabb knapptryckning skiftar till night-/x-ray-vision. Skurkarna lyser upp i rött och det är lätt att hålla koll på var alla är, och man kan då säkert bestämma sig för vilken av dem man tänker oskadliggöra först. Det finns flera sätt att göra det på, man kan t.ex göra ungefär som i Batman Begins om någon kommer ihåg, glida ner från taket, greppa tag om offret och lämna honom dinglande upp och ner. Man kan även använda sprängmedel eller batarangs (typ kaststjärnor) som sänder ut ljud för att distrahera fienden.
När man väl fått grepp om det känner man sig lite som rovdjuret i filmen från 1987 om ni sett den.

Som sagt så är batvision otroligt användbart, inte bara när man smyger runt, utan det är även ett måste för att hitta exempelvis gåtor och svaga väggar. Dessa väggar gömmer ibland riddler-trophies men kan även användas för att knocka ut fiender. Det här innebär dock att man spenderar så mycket tid i batvision att man går miste om de fantastiska omgivningarna vilket är lite synd. Vid ett tillfälle hade jag exempelvis spenderat en lång tid i batvision och när jag sedan hoppade tillbaka till normal-vision var hela rummet rött, och omgivningarna bestod av stora växter och träd och påminde lite om en Burton-film. Det hade varit tråkigt att missa helt.


Nu när jag ändå nämnt omgivningarna så kan jag fortsätta med att säga att atmosfären i spelet är fantastiskt, och både musiken och ljudeffekter bidrar till stämningen i spelet. I de flesta områden kan man dessutom höra Joker tala genom högtalarsystemet, vilket på ett konstigt sätt ger spelupplevelsen mer liv och man känner sig aldrig ensam. Jag måste än en gång hylla omgivningarna. Man befinner sig i allt från bibliotek till kloaker till botaniska trädgårdar inramat med en fantastiskt snygg natthimmel. I spelet stöter man även på Scarecrow som använder sig av droger för att ta sig in i Batmans psyke. Har ni sett Batman Begins vet ni vem han är, och detta leder också till ett par väldigt intressanta och snedvridna sekvenser.

När man är klar med spelet så finns det en hel del saker att sysselsätta sig med. Jag sprang t.ex igenom hela spelet och letade upp alla gåtor och de sista riddler-trophies jag missat. Utöver det finns det även något som heter "Challenge mode", som finns i två varianter. Den ena går helt enkelt ut på att slå ner skurkarna på så kort tid som möjligt för att få en så bra high-score man kan. Den andra varianten går ut på att slå ut samtliga skurar så snabbt man kan utan att bli upptäckt. Detta förlänger spelupplevelsen med ännu ett par timmar och jag kan tänka mig att jag kommer att fortsätta med dessa challenges i framtiden också.

Tyvärr är inte spelet helt utan brister, även om de är få och små. Man kan bland annat ifrågasätta vissa av karaktärernas klädval. Det känns lite tråkigt att de få kvinnor som medverkar i spelet har de typiska spelidealen, dvs. stora bröst och minimala kläder. Å andra sidan är de kvinnliga karaktärerna i övrigt riktigt bra gjorda och det här är inget jag hänger upp mig alltför mycket på.
Jag har även svårt för monster-karaktärer i spel där de inte riktigt hör hemma. Jokers plan är att skapa ett gift som gör sina följeslagare till stora groteska monster som ni kan se i trailern sen. Även om det hör till Batman och serier i allmänhet så känns de lite malplacerade och jag har alltid haft svårt för sånt i spel, speciellt där dom inte hör hemma (tänk Wolfenstein eller Far Cry).

En del bossar är dessutom lite av en besvikelse, men de tjänar väl sitt syfte och även om de inte är så utmanande så är de relativt underhållande. Så kort och gott, är det något man kan klaga på så är det väl själva handlingen, något som dock faller i skugga jämfört med att spelet i övrigt är så pass bra. Det ska släppas en uppföljare under 2011, och jag ser helt klart fram emot det.

Betyg: 9